Summa sidvisningar

fredag 12 augusti 2011

couchsurfing



Genom en autistfacebookgrupp fick vi kontakt med kille och hans son. Eller egentligen frågade pappan alla i gruppen om det fanns intresse av att han sonen E kom för att kinesa och utbyta erfarenheter ett par nätter i sommar i olika delar av Sverige. Stursk som jag är efter att blivit coachad av Blossom och offentligt uthängd i diverse situationer hintade jag maken som direkt nappade på förslaget.


Det här var i våras eller tidig sommar snarare. Vi hade nyss flyttat in i nya huset/renoveringsobjektet men vadå....finns det tak över huvudet så finns det stjärterum. Så det så. Det fanns dock ingen fungerande toalett och avloppet lämnade en hel del att önska så källarn svämmade över ett par gånger.


Ja, och då kom vi aldrig så långt som till att ens börja tänka tapeter eller packa upp kartonger. Ungefär så låg läget när stackars J och E skulle dyka upp.


Dessutom fick jag ynnesten att få jobba med det jag allra helst vill här i världen så något vidare sällskap skulle vi heller inte bli under besöket. Men skam den som ger sig och killarna kom hem till oss.


Det tog ungefär hela besöket innan jag hann landa och inse att jag bjudit in en vilt främmande man med sin bedårande son för att dela vårt kaos i två nätter. Jag är väl inte den mest begåvade rent socialt alla gånger och kan var rätt blyg och distanserad. Faktiskt. Så det var väl inte förrän vid adjö-kramen på tågstationen som jag slappnade av och kände att "Fan, kan de inte stanna en vecka?" Så man liksom hinner slappna av. Det gjorde de såklart inte utan for vidare till andra, mer strukturerade och hängivna föräldrar.
Skämt å sido så är jag väldigt stolt över att jag vågade kliva ur boxen och nästan blotta alla skavanker vi har i vår knasiga familj, för en främling.
För vet ni vad; jag lärde mej en massa saker och blev modigare på kuppen. Och inte minst fick vi kliva in i deras liv ett ögonblick - och de i vårt.