Summa sidvisningar

torsdag 6 april 2017

Stolrejs och öronbrus

Efter en kväll med knasbatalj och stukat mammasjälvförtroende kunde inte två utvecklingssamtal om ovan nämnda knasluva och syster komma lägligare.
Ja, jag upprepar mej varje gång vi haft de där sittningarna men de ger så otroligt mycket. I så många sammanhang ska vi bena ut exakt hur många svårigheter de har, hur mycket de skiljer sig från normalstörda blablabla.
Att då få sitta en halvtimme och bara prata om sådant som går framåt - det gör mej glad. Såklart.

Malcolm har funnit sig väl tillrätta denna termin 2 och klarar nu att sitta ett arbetspass så långt som 20 minuter. I början var väl 5-10 ett max.
Nike har bara gått i en termin men redan gjort sig hemmastadd. Fattas bara när man tjoar så pass att man till slut får egen kupe för att inte klassisarna ska störas.
En hard core övning är att få fröken att gå till nya ställen och inte fastna i att en promenad måste se ut på samma sätt jämt.
Utmaningen är att gå till Hemköp i närheten. Och när de berättade hur de går till väga ramlade en pollett ner hos mamman. För det var inte så längesedan en assistent berättat att hon sett Nike vid skolan. "Hon gick före och efter kom personalen springande med en stol".
Jag tänkte att de inte ville att hon skulle slå ner rumpan i iskalla backen - fröken har ju en förmåga att slå rot när hon tjurar till - men funderade inte så mycket mer på saken.
Stolrejset hörde mycket riktigt till promenadövningen men de hade klurat ut ett ännu fiffigare sätt att få henne att nå slutdestinationen. Efter ett antal meter fick hon slå sig ner på pallen och bli bjuden på the belöning of her choice, oftast en pyttebit popcorn. Och det har fungerat alldeles utmärkt, nu kan hon knalla mycket längre sträckor än från början.

Malcolm störs lätt av ljud och pålästa pedagoger hade fått nys om en app som spelade ett slags brus som forskning visat ska vara lugnande på killar och tjejer som har lite svårt att skärma av intryck. Som jag förstod det. De hade provat den i ungefär två veckor. Mackan satt så snällt med sina hörlurar och lyssnade på bruset.
Eller? Det visade sig efter ett tag att tekniska killen hade hittat en switchknapp och med den hade han rattat in Mora Träsk istället. Utan att röja med en min sitt lömska påhitt. Han - som vanligtvis flaxar nävarna av sig så snart han hör Tigerjakt - satt som ett ljus. Fokuserat och hoppades att ingen skulle upptäcka knepet. Hur smart?!

Bild: Arbete med anatomi kan se mycket olika ut.