Oumbärliga assistenter ger dock inte upp så lätt utan de var fast besluten om att fröken skulle få se Midsommarfirande a la Norra Berget. Sönnsvalls svar på Skansen.
Joråsatt.
Jag körde kvartetten bestående av 2 ggr assisar och 2ggr knasar till festligheterna och lämnade en motvillig Nike och positiv Malcolm på berget med assisarna.
Härligt tänkte jag, äntligen ska na få hoppa grodor och se missommarstång.
En halvtimmer tog det innan assis ringde och meddelade att det här gick ju inte så bra. Fröken Högdahl hade helt sonika slagit rot mitt i vägen och busslast efter busslast såg den kinkiga damen - vars vrede bottnar i en djupt rotad getskräck - sitta och flaxa på asfalten.
Med fara för sin egen rygg hade assis nr 1 lyckats att dra henne från trafiken till väggrenen och jag fann ingen innan råd än att köra dit hennes rullstol. Ja, hon har en sån just för sådana här tillfällen. (Hör ni det, ni som nekar p-tillstånd...)
Snacka om nöjd donna när hon placerade sitt arsle i den och fick bli körd upp över Norras backar. Inte ens getter tycktes avskräcka då.
Naturligtvis började det att regna, vi pratar ju midsommar här, så det var bara att åka dit och hämta hem gänget igen.
Väl hemma fortskred kvällen som vilken annan fredag som helst. Malcolm smygkörde en maskin tvätt innehållande en handduk och två strumpor. Dosering 1 plus 1 paket nyköpt vittvättmedel.
Jag gick ut med vovven med en bajspåse. Naturligtvis gjorde han nr 2, 2 gånger. Jag försökte recycla påsen och fick skit i ena näven. För att komma i håg att inte ta i något med den plockade jag en blomma som jag krampaktigt höll i resten av promenaden.
Skippade att lägga den under kudden.